Ett dokument om lättläst

Framsidan på skriften
Framsidan på skriften
Centralt för projektet Begriplig text är hur begriplighet uppstår. Frågan är inte ny. Vi tar vid där andra tidigare bidragit. Följande dokument framställdes 2013 och samtalet fortsätter.

Dokument innehåller en översikt över begreppet lättläst, utifrån en diskussion kring olika faktorer och sammanhang som påverkar hur en text uppfattas av läsaren.

Dokumentet utarbetade inom Centrum för lättlästs vetenskapliga råd, innan det lades ned och det sammanställdes av en grupp forskare från olika discipliner och med olika perspektiv. Det skulle främst tjäna som ett allmänt kunskapsunderlag för dem som arbetade med att dagligen framställa texter som skulle vara lättlästa och lättillgängliga. Men det vände sig också till en allmänhet som av olika skäl önskade en relativt grundlig orientering om lättläst. Kring några frågor i dokumentet rådde även bland forskarna olika åsikt, vilket visar att samtalet behövs.

I ett samhälle som vilar på demokratisk grund bör alla medborgare ha tillgång till alla typer av texter. Exempel är nyheter, samhällsinformation, faktalitteratur och skönlitteratur. Om inte information, nyheter och litteratur är begripliga kan vi som medborgare inte utöva våra demokratiska rättigheter, delta i samhällslivet eller det offentliga samtalet.
Av olika anledningar är texter inte alltid tillgängliga för alla medborgare. Det kan röra sig om att man har en funktionsnedsättning av något slag som gör det svårt att läsa. Det kan också vara så att man är ovan att läsa vissa texter eller att läsa texter på det svenska språket.
En demokratisk rättighet borde vara att få tillgång till en version av såväl nyheter och samhällsinformation som faktatexter och skönlitteratur som är läsbar och begriplig.

Att ha tillgång till begriplig information är lagstadgat i Sverige idag. År 2000 lanserades begreppet 24-timmarsmyndigheten, efter ett regeringsbeslut i december 1999. Det innebar att senast år 2010 skulle det ofentliga samhället vara tillgängligt för alla dygnet runt via nätet – och tillgänglighet förutsätter begriplighet.

Tillgängliga texter kan anta olika skepnader. Det kan vara skrivna på klarspråk eller i olika versioner av lättläst, att de är upplästa eller att deras layout underlättar för läsaren att navigera i dem, antingen de finns i pappersformat eller på nätet. I det här dokumentet gav det vetenskapliga rådet vid Centrum för lättläst utifrån sina utgångspunkter en belysning av begreppet lättläst.

Dokumentet går igenom vad lättläst kan vara och vilka som kan ha behov av detta. Det utgår från såväl aktuell forskning, som beprövad erfarenhet och är populärvetenskapligt hållet.
Dokumentet inleds med en kort översikt över läsandet idag samt en genomgång av begreppen klarspråk, plain language och lättläst.

Vidare beskrivs hur läsning går till och vilka problem som kan uppstå. Därefter behandlas olika aspekter som påverkar hur lätt eller svår en text är att läsa och förstå. Sedan följer en genomgång av läsnivåer som de beskrivs i undersökningar av läsförmåga och läspraktiker där läsande ingår. Dokumentet avslutas med en beskrivning av hur läsarutprövningar kan genomföras.

Vad dokumentet inte säger är hur denna kunskap ska integreras i produktionen av olika verksamheter. Alltså hur man bör skriva och förmedla olika budskap. Inte heller hur man kan få en ekonomi i produktionen om man ska ta hänsyn till allas intressen. De frågorna ligger framför oss. Vi hoppas därför kunna ta tag i de frågorna under de tre år projektet Begriplig text pågår.

I länklistan finner du dokumentet i sin helhet.

Ämnen:

Bifogat material

PDF icon sprakdokument_feb_2014.pdf